Ut med Tjejerna och röja stan. Supa och dansa. Nope.

Inte jag. Vad gör jag en lördagkväll?

Städar.

Såå roligt. Jag måste skaffa mig ett liv.

Jag torkar barnens snor med deras egen tröja.

Shit happens. Ibland så har man inget annat val än att använda tröjan till hjälp. Det hör inte till ovanligheten att barnen själva drar armen under näsan när det börjar bli för mycket snor i munnen. Det är ändå jag som måste tvätta i slutändan...

Det är alltid  lika trist när man ser fram emot något fast man vet att det ändå kommer bli en besvikelse.
Packade barnen i bilen och for till Bögs Gård för att kolla på djuren. Som tur var så är barn inte så kräsna. En stackars ko i hagen och två feta grisar som inte orkar röra sig från leran, det var det vi såg.  Men det tog ett tag innan vi hittade kossan. " va edu kossa" Ropade vi när vi gick på landsvägen. Till slut kom vi fram till några kossor. De var inburade så pass långt borta att vi knappt såg dom utan enbart hörde deras sorgsna muande. Suck.

45 kr för 3 pankakor med sylt. Suck.

Sen in i bilen och hem och sova. Även Jag, det vart en bra dag iallafall...

"la la la biiiiilen bilden biiilen ohh la la mamma la la la" min son sitter och sjunger i sin säng. 6.57 helt acceptabelt. Ligger kvar en stund och lyssnar. "Vad säger han" viskar maken brevid. Jag lägger armen runt honom. "Han sjunger" svarar jag och vi skrattar tyst för oss själva. Han är så underbar. Sången övergår snart enbart till mamma och man kan börja höra irritationen i rösten som säger att det är dags att hämta mig nu.

Jag knackar försiktigt på dörren. I sängen ligger han och kör runt med en polisbil. "Baanbiilden" ropar han förnöjt, det är en polisbild förklarar jag och lyfter ur han från sängen. "mamma. M--- vaken." säger han och springer in i syrrans rum. Tänder lampan och finner yttligare en lite vaken en som står och hoppar i sängen.

Lycka. En underbar morgon.

"Mamma. Tissa" han springer in i badrummet och sätter sig på pottan. Även jag passar på att kissa. Pappret är slut fortfarande, har varit det i en vecka nu och jag har ändå inte tagit mig tiden att gå ner och hämta en rulle. Skakar av så mycket som möjligt och drar upp trosorna. Jag lovar att jag en dag kommer få urinvägsinfektion om jag fortsätter så här.
Sonen har lyckats kissa på pottan och går helt självmant och tvättar händerna. Tack dagis!

Dags att sova. Skulle lägga mig tidigt. Det gick åt skogen. Skulle damsuga. Det blev för sent.
Nu ska jag gå på toa och lägga mig och be en bön att morgondagen börjar bättre än den gjorde idag. Be att jag kan vara den possitiva, älskvärda mamma jag vill vara. Åtminstone att jag kan få vakna en morgon med ett leende och känna mig utvilad och glad att starta en ny dag utan gråt och skrik både från barnens sida och min...

God natt.

..Till mig själv då. Köper alltid något till barnen, även om de inte behöver det. Men det är inte ofta jag går och shoppar enbart för mig själv. Det är så underbart när man verkligen hittar något som är snyggt och är perfekt för sin kroppsform. Om man är lite mullig och har lite udda kropps proportioner som jag har så är det ett pyssel att hitta något som sitter bra.
Träffade en vännina idag på eftermiddagen och åkte till Stinsen för att strosa lite. Jag är 170 och väger 71 kilo. Hon är typ 150 och väger typ 45 kilo. Så det är inte alltid man känner sig så smäcker när jag träffar henne. Men jag älskar att vara med henne. Hon för fram det bästa i mig. Jag blir utåt, glad och rolig. Varför kan jag inte vara så alltid? Jag känner mig så bekväm med henne. Kanske för att jag känner att jag inte behöver vara något jag inte är runt henne. Behöver inte visa hur bra och perfekt jag är (och inte är...)

Vi gick i högstadiet tillsammans och bodde även grannar. Med åren så har vi glidit lite isär varandra, det blir så när man börjar på olika skolor och flyttar. Men nu har vi börjat träffas lite oftare och det känns jätte bra. Jag har inte några vänner. Det är sant. Inte något jag säger bara för att jag mår dåligt och är negativ och ser allt pessemistiskt. Jag har inga vänner.
Mina dagar består av att gå up. Ta hand om barnen. Städa. Laga mat. och sova. Jag gör absolut Inget hela dagarna. Om man skulle kolla i min mobil så skulle man se att varje dag pratar jag med min mamma minst 2 gånger, även om vi inte har något att säga. och min man.Thats it! Det är detta som är en av anledningarna till min depression. Men jag ska försöka. En god vän är bättre än ingen. "Man är två i en tango" Man är även två i ett förhållande, oavsett om det är ett kärleksförhållande eller ett vänskapsförhållande. Det krävs att båda lägger i lite för att det ska funka. Så Nästa lördag ska vi ut och fira en av hennes vänninor som fyller år! Kan inte komma ihåg sist jag var ute. det var snart 3 år sen...
Så jag kör på med min diet och förhoppningsvis har yttligare något kilo trillat av tills nästa lördag..